Jag har insett att mina trädgårdsår inte startar förrän snön är borta. Och den försvann förra veckan! Vilken vinter. Gräsmattan har tagit stryk i år igen av snömögel trots att jag gjort mitt bästa med krattning så fort det blivit snöfritt.
Med tanke på omständigheterna det här året med att pappa dog i mars är jag förvånad att jag över huvudtaget har någon energi för trädgård. Men det är som att trädgården läker. När jag börjar fixa i den försvinner allt annat, all ilska och sorg försvinner ut i fingrarna och ner i jorden! Eller nåt!
Hursomhelst, purjon sådde jag 30 mars och den är redan dags att omskola. S får ikväll (?!) sätta upp lysrör och timer i arbetsrummet. Kallare och mer ljus ger fina knubbiga små plantor.
Idag har jag handlat sättlök och sättpotatis. I är blir det sparrispotatis och en tidigare sort som jag redan glömt vad den hette. Egentligen hade jag velat ha Amandine för den gillade jag men det fanns inte. En säck plantjord och en påse såjord. Sedan är det bara att börja. Ska skriva en att-göra-lista i en ny bloggpost
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment