Tänk vad jag har jobbat flitigt. Men så det tycker jag är tråkigt. Varför det egentligen. Jag blir ju så glad när det kommer upp! I helgen har jag hunnit med att sätta ut 35 purjoplantor (skott snarare) rensa ogräs, fixa nya landet. Nya landet blir fint med en rad jordgubbsplantor längst fram. Den okända prunusen längst bak till vänster och olika färger på växterna i rött och ljust gult. Alla små självsådda plantor av echinacea ska få flytta dit. Kanske tillsammans med frösådda grekvädd. Kanske borde jag flytta en ros också som knappt överlevde vintern. Vid närmare tanke får nog den stå kvar på sin plats i år också.
Rådjuren var snabbare än jag i år också. Tog mycket rosknoppar men nu är allt innätat som gär att näta, så får vi se.
Ängen är försommarfin med rosa glim (?) och blåklint. Prästkragar är på gång. Annars inget nytt. Det har varit en blåsig vår och idag är det byigt. Jag vaknade av att det blåste ute!
Det finns naturligtvis mycket arbete kvar. Potatisen har kommit upp och behöver kupas, många rabatter behöver kantskäras. det finns tistlar på ängen som skulle behöva tas bort. Tussilago kommer ta över på ängen om inte de bekämpas.
Roligt är i alla fall att alla pioner kommer att blomma i år. Jag har inte stöttat dem och de har växt sig så höga, jag kommer få betala för det! Jag är faktiskt rätt nöjd med alla rabatter än så länge. Inget känns misslyckat, snarare som jag börjar få kolla på hur det kommer att se ut. Vita löjtnanshjästat blommar för fullt, fänrikshjärtan likaså. Nävorna är jättefina och tovsipporna sprider sig som aldrig förr. De är så vackra! Jag som klagat på att jag inte har försommar, tidig sommarblomning får ta tillbaka det.
Nu ska jag gå en vända i blåsten och se om jag ska göra något! Så bönor tex?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment